Foto: Per-Olof Sännås

Häromveckan rapporterade jag om Katrin Zytomierskas kamp för att förbjuda dataspelet Fortnite eftersom det förstör tillvaron för alla barn och eventuellt gör dem till våldsamma personer. Nu har Katrin Zytomierska utvecklat sitt resonemang, och varnar för att många barn löper stor risk för att bli ”töntar” om de spelar för mycket. På Instagram skriver Katrin följande:

”Jag vet inte om jag har berättat för er men jag var ju sjukt cool som barn och tonåring. Hängde i rätta gänget, hade skolans coolaste kille (en av dem i alla fall), blev utnämnd till Miss Råsunda när jag gick i åttan – ni fattar hur cool jag var. Jag minns hur de barn som hade föräldrar som inte prioriterade dem, inte hade tid med dem, som valde att jobba, dricka med vänner. Det var dem barnen som satt hemma och spelade spel.

De fick ingen självkänsla, ingen som pushade dem till att våga spela lagsporter eller hänga i parken. De blev kufar, töntar, tillbakadragna, folkskygga. Jag har aldrig i mitt liv umgåtts med en person som spelat dataspel. När jag frågar vänners barn idag som är 10-15 år säger de ”Snälla det är bara töntar som spelar dataspel”. Och töntar är vi vuxna som skapar. Tänk på det.”

Jag håller nog inte med Katrin här. Bara för att man gillar att spela dataspel så behöver det inte betyda att man automatiskt blir töntig och folkskygg i resten av livet. Det behöver inte vara negativa egenskaper heller, men om man har dem så beror det troligtvis inte på att man spelat för mycket spel. Allt är faktiskt inte svart eller vitt.

Jag skulle vilja vända på det och snarare hävda att det är dataspelet som är RÄDDNINGEN om man inte vill sporta, vara i parken eller inte får hångla med skolans snyggaste kille. Det är inte alltid jättekul att vara barn, speciellt om man inte har så mycket kompisar, och då är det väl jättebra om det finns dataspel eller andra tidsfördriv man kan ägna sig åt istället? Alla kan faktiskt inte bli högpresterande, sportiga, extroverta barn med massa kompisar som vill umgås med dem hela tiden.

Som tur är så behöver inte hela ens liv definieras av hur man var när man var 10 år gammal. Många var tillbakadragna under sin uppväxt och är extroverta nu och vice versa. Man behöver faktiskt inte få panik för att ens barn spelar dataspel i yngre tonåren. Med allra största sannolikhet kommer de barnen också växa upp och leva ordnade liv.

Om jag tänker tillbaka på de som var coola när jag var liten och ser på vad de gör idag så kan jag konstatera att det kanske inte gick bäst för de som fick hångla mest i åttan. Oftast är det precis tvärtom. Många av de coolaste barnen hade också frånvarande föräldrar utan koll som lät dem ha fjortisfest och FF hela tiden. Frånvarande föräldrar var snarare en grundförutsättning för att kunna bli cool på högstadiet eftersom man var tvungen att supa, röka och vara ute sent på kvällarna. Det kanske är banalt att påpeka det, men det verkar behövas.

Själv så har jag varit töntig i snart 25 år nu, och hittills har det gått helt okej. Jag spelar fortfarande Sims, men annars lever jag ett ordnat liv.