Foto: Pontus Orre

Det fanns en tid då stora folksamlingar var tillåtna i det här landet, och det var en tid då The Mamas vann Melodifestivalen med en enda poäng över Dotter. Nu har SVT släppt de totala röstningssiffrorna, som visar att The Mamas i själva verket hade betydligt större marginal. Aftonbladet Nöje rapporterar:

”Dotter-supportrar spred i helgen rykten om att Österrikes jury kunde ha vänt på sina röster och därmed kostat henne segern. SVT tillbakavisade ryktena och nu visar SVT:s statistik att The Mamas och låten ”Move” inte bara fått högst poäng utan även är det bidrag som kammat hem flest röster totalt sett i finalen, 1 610 446, jämfört med Dotters 1 489 636 röster.”

Man kan tycka vad man vill om att The Mamas vann för andra året i rad, men det var iallafall rättvist om marginalen var 120.000 röster. SVT:s appröstningssystem har gjort mycket för spänningen i programmet, men det ger kanske inte en helt rättvis bild av hur många röster det faktiskt skiljer mellan bidragen.

”Enligt SVT:s Melodifestivalblogg har tittningen på SVT1 minskat med knappt 7 procent i år. Samtidigt har antalet röster minskat med 12,5 procent, från över 50 miljoner röster under de sex sändningarna förra året till knappt 44 miljoner i år.”

Att antalet röster och engagemanget minskar trots att det fortfarande är gratis kan inte ses som något annat än ett underbetyg för tävlingen. Melodifestivalen börjar faktiskt mer och mer likna en sorts Kristallen-gala för artister utan nämnvärd karriär utanför tävlingen. En sex veckor lång direktsänd firmafest och en klubb för inbördes beundran, där de olika artisterna berömmer varandras prestationer och klappar varandra på ryggen och hoppas få ett erbjudande av ”Stjärnornas stjärna” på TV4.

Årets upplägg där låtskrivarna fick prata om låtarna innan artisten gick upp på scenen var ett typiskt exempel på ett tråkigt format som borde ha strukits. De enda låtskrivarna som en majoritet av tittarna känner igen är rimligtvis Thomas G:son och Jimmy Jansson, och resten kändes som främlingar. Det är väl ändå artisterna man vill se mer av, inte låtskrivarna? Speciellt inte när samma 2-3 låtskrivare står bakom en stor andel av bidragen. De borde hålla sig i bakgrunden och göra det de är bra på!

Någonting måste rimligtvis göras för att skaka liv i ett program som borde ha betydligt fler tittare. Allt handlar inte om att folk slutar kolla på gammel-tv heller. Häromveckan hade finalen av På Spåret 2.604.000 tittare, och delfinalen i Melodifestivalen dagen efter hade 2.689.000 tittare. Ett brett underhållningsprogram som Melodifestivalen borde rimligtvis locka betydligt fler tittare än simpel frågesport.

Mitt tips till nästa år är att utgå från Melodifestivalen Hall of Fame när man ska planera startnummer och mellanakter. Programledarna får tillräckligt mycket uppmärksamhet ändå, och det kan ALDRIG gå fel med ett medley. Det har jag alltid sagt.

Foto: Johhny Wohlin, TV3

Om det är någonting som verkligen är creddigt så är det att vara med i På Spåret. Alla svenska kändisar över 35 (förutom Pernilla Wahlgren kanske) vill vara med där och visa hur mycket de kan om nordtyskt korsvirke och annat som Fredrik Lindström gillar att prata om.

En person som också gärna vill vara med i På Spåret, men som enligt utsago har blivit ”portad” från programmet, är Hasse Aro. Hänt rapporterar:

Det var i Rix FM:s morgonprogram Rix Morronzoo som tv-profilen Hasse Aro, 60, berättade att han inte får delta i ’På spåret’. Enligt honom är han inte välkommen, utan snarare ’portad’ och ’bannlyst’.

– Nu ska jag berätta sanningen. Jag är portad därifrån tror jag. Det var en person som blev tillfrågad om hen ville vara med i På spåret, jag behöver inte namnge vem det var. Men hen tyckte att det var jättekul och ringde mig och frågade om jag ville vara hens parhäst, vilket jag tyckte var jättekul. Men då sa redaktionen ”nej, honom vill vi inte ha”, sa han i radioprogrammet.

Det känns som att det råder lite begreppsförvirring här. Bara för att en kanal har tackat nej en gång till att ha med en person i ett tv-program så behöver inte det nödvändigtvis betyda att man är PORTAD från programmet i fråga. Speciellt inte om förslaget har kommit från personens kompis, som själv har tagit initiativet att fråga personen om han vill vara med utan SVT:s vetskap?

Det borde rimligtvis vara SVT:s jobb att sätta ihop de olika paren för att få ihop en bra mix av deltagare. Att deltagarna själva skulle få bestämma sina parhästar låter inte speciellt intressant.

Hasse Aro borde ju snarare vara arg på sin kompis! Det är ju jättetaskigt att höra av sig till en kompis och fråga om hen vill vara med i ett av Sveriges största tv-program utan att ens ha kollat med tv-kanalen att det är okej först. Typ såhär:

-Hej, vill du vara med i På Spåret med mig?

-Jaa

–NÄÄ, SKOJA BARA, DET BLIR ANNE-LIE RYDÉ ISTÄLLET, HAHA! 

Ja ni hör ju själva, det är skittaskigt! Hänt har pratat med SVT, som ställer sig frågande till Hasses kritik.

”-Det här är något som vi inte känner igen över huvud taget. Ingen av oss som jobbar med programmet nu och de sista i alla fall fem åren har någonsin hört talas om detta. Det är inte heller någon som vi har pratat med som har föreslagit Hasse Aro som parhäst, inte under de senaste fem åren i alla fall. Det har inte heller lämnats över från tidigare redaktioner att Hasse Aro skulle vara vare sig ’portad’ eller ’bannlyst’ som tävlande i På spåret”

Allting tyder alltså på att Hasse Aro har varit bitter i minst FEM ÅR över att SVT inte ville ha med honom i På Spåret trots att hans kompis skulle tycka det var kul. På Spåret har sänts sedan 1987, så i värsta fall har alltså Hasse Aro varit kränkt i TRETTIO ÅR över att någon på SVT tackat nej till något som hans kompis föreslog en gång.

Jag vet inte hur ni känner, men det här känns som ett fall för Efterlyst på TV3. Vem på SVT Göteborg var det som hatade Hasse Aro på 90-talet? Släpp Palmemordet nu och fokusera på sånt som faktiskt går att lösa.