Plötsligt händer det, Melodifestivalen är tillbaka! Om det är något man verkligen kan lita på med SVT så är det att relationerna i Gift vid första ögonkastet går åt helvete, och att Melodifestivalen alltid börjar första helgen i februari. Kanske den finaste traditionen vi har?

Trogna bloggläsare vet att jag är svag för recaps av Mello, och i år är inget undantag. Därför bjuder jag härmed på en sammanfattning av första delfinalen av Melodifestivalen 2019!

Foto: Robin Lorentz-Allard

1: Nano – Chasing Rivers: Om det är två personer i Sverige som verkligen kan bära upp en kaftan så är det Martin Almgren från Idol 2015 och Nano! Den här gången så räckte det dock bara till Andra Chansen.

Foto: Robin Lorentz-Allard

2: High 15 – No drama: Fyra tonårstjejer som sjunger ”no drama”? Kanske inte det mest trovärdiga jag hört, men pluspoäng för en trendig Brandsta City Släckers-outfit.

Foto: Robin Lorentz-Allard

3: Wiktoria – Not with me: Regn på scenen känns visserligen lite Eurovision à la tidigt 00-tal, men det var trots allt ett proffsigt framträdande. Skulle dock ljuga om jag sa att jag inte saknar glada härliga Wiktoria från hennes tidigare framträdanden, men Sverige kanske behöver en ny Jessica Andersson som sjunger svulstiga ballader om relationsproblem?

Foto: Robin Lorentz-Allard

4: Zeana feat. Anis Don Demina – Mina bränder: Det är inte många artister som kommer undan med att sitta på en tron under en del av framträdandet, och Zeana och Anis Don Demina gjorde inte det.

Foto: Robin Lorentz Allard

5: Arja Saijonmaa – Mina fyra årstider: Arja tillägnade sin låt till klimatförändringarna och meddelade att hon återigen står på barrikaderna! Skogsbränder kommer och går, men Arja Saijonmaa består. Om ni frågar mig så var det en otrolig låt, men resten av Sverige höll uppenbarligen inte med.

Foto: Robin Lorentz-Allard

6: Mohombi – Hello: Det var inget fel på självförtroendet när ”världsartisten Mohombi” presenterades, men hade verkligen Mohombi varit med i Melodifestivalen om han haft en blomstrande internationell karriär?

Foto: Robin Lorentz Allard

7: Anna Bergendahl – Ashes to ashes: Jag tillhör segmentet av befolkningen som fortfarande har svårt att acceptera att Sverige missade Eurovision 2010, men jag måste ändå säga att Anna har en bra låt i år.

Programledarna: Jag var skeptisk när jag fick höra att Eric Saade skulle leda Mello, men hans prestation var faktiskt en positiv överraskning! Sarah Dawn Finer är alltid proffsig, Kodjo Akolor pratade lite för mycket om sin dotter och Marika Carlsson var lite förvirrad, men det är en betydligt bättre uppsättning än förra året med David Lindgren och Fab Freddie. Det blir troligtvis bättre om de får öva lite, och manuset var stundtals roligt!

Wiktoria och Mohombi gick till final medan Nano och Anna Bergendahl fick nöja sig med Andra Chansen. Nästa vecka fortsätter tokigheterna i Malmö, och jag längtar redan! Tills dess skickar jag en styrkekram till Arja Saijonmaa.