”– Men saker kostar och vi jobbar arslet av oss, jag jobbar arslet av mig. Hårdare än folk tror.

Anis Don Demina flikar in:

– Samir är en av de mest hårt arbetande människorna jag någonsin har träffat, men jag tycker inte att han får så mycket cred för det.”

Jag vet inte om det är jag som har missat något här, men ska man verkligen få ”cred” för att man jobbar mycket? Det gör väl alla som måste försörja sig själva? Om man sitter och väntar på ”cred” för att göra något man får betalt för så får man nog vänta länge.

Att säga det när man är artist blir dessutom extra ironiskt, eftersom det är ett av väldigt få yrken där man möts av jublande publik som älskar det man gör. Vad är det egentligen för cred man vill ha om inte den bekräftelsen räcker?

”– Folk tror inte att jag jobbar. Jag brukar inte lägga upp så mycket vad vi gör vid sidan av, men alltså jag slaktar. De jag gillar och de som känner mig vill jag ge mycket tillbaka till, men random folk som inte känner mig och som säger ”du är inte värd det här”, jag orkar inte lägga energi på dem ändå” 

Samir lägger alltså inte energi på personer som säger att han inte är värd sin framgång, och det är därför han pratar om det i intervjun. Hoppas att ni hängde med!

Skämt åsido så unnar jag självklart Samir all framgång. Det kan nog bli rätt repetitivt att besöka massa köpcentrum och spela samma låtar vecka ut och vecka in, men fördelen med att giga mycket på köpcentrum är att det är nära till butiker. Jättepraktiskt om man gillar shopping!