Det är sällan jag får något roligt med posten. Inga PR-byråer bryr sig om mig, och jag får inte ens några klamydiabrev längre. Det är skittråkigt! Senast jag fick något roligt var en chipsleverans i januari 2016.  Häromdagen så hände dock något FANTASTISKT!

Jag fick Anne-Lie Rydés boa från Melodifestivalen 2005 på posten! Skickad av ingen mindre än Anne-Lie själv! Jag visste sedan tidigare att hon hade god smak och är en trogen läsare av bloggen, och nu har hon alltså beslutat sig för att skicka det allra finaste hon har till mig i Hässelby i en plastpåse med Postnord!

Boan i fråga är 13 meter lång. Lagom längd för en boa om ni frågar mig. Jag hade inte nöjt mig med något kortare! Den sträcker sig över hela min lägenhet om jag vecklar ut den!

Mitt liv kommer bli så mycket bättre med den här boan. Känner redan hur min livskvalité har ökat med 200%. Tänk att komma hem till mig på Tinder-dejt!  Jag öppnar dörren invirad i den 13 meter långa boan med ett glas campo viejo i handen, ber killen följa med in till divanen och viskar ”Voulez vous cocher avec moi?”.

För er som inte har någon aning om vad jag pratar om så är det alltså samma boa som Anne-Lie Rydé hade i Melodifestivalen 2005 när hon tävlade med ”Så nära”. Tänk att boan i klippet är MIN nu!!! Det här är det finaste jag någonsin fått.

Nu har jag alltså utsikt över Anne-Lie Rydés gamla boa när jag sitter i soffan och dricker bubbel. Tänk om jag hade vetat det när jag var 11 år gammal och såg ”Så nära” första gången! Den här boan ska jag förvalta i resten av mitt liv, och det känns HELT fantastiskt! Blir det krig så kommer jag ta med mig boan vart jag än måste fly. Så länge boan är med mig kommer allt annat att lösa sig också. Jag fäller nästan en tår när jag tänker på det.